En mycket trött familj hade inte höga ambitioner på helgen annat än att reklamera tågresan och återhämta oss mentalt. Juni tyckte dock det var väldigt roligt att vara hemma igen. Hon sa så fint "pappa! Nu känner jag att jag är hemma! Det känns roligt!"
Wendela har varit lite extra kinkig i helgen och krävt famnläge i kombination med underhållning. Givetvis ställer vi alla upp på minstingens krav med allt från kulbanor till dinodanser.
På söndag blev vi inbjudna på en träff med en kompis till Juni på hamnplan. Så härligt! Vi lämnade en trött pappa hemma och åkte dit lite tidigare för att rasta mamman med bullar, kaffe och havsluft!
Kolla så glad hon blev av det!
På söndag eftermiddag var Juni på kalas.
Och Lucien träffade också en kompis på en lekplats under tiden. Dom gjorde surdeg med majs i.
En sak som inte ändrats under tiden vi varit borta är småsyskonens kärlek. Fortfarande hittar jag dom alltid hållandes handen på kvällen när jag lägger mig, ifall dom somnar innan mig.
0 kommentar(er)
