Fortsatt hemmavarande stora barn. Jag, med mitt vuxna sinne, hade lite svårt att komma på hur vi bäst skulle roa oss. Juni och Lucien, med sina barnasinnen, hade inga problem med det. Det lektes "Mamma och bebis" (Juni är mamma och tar hand om Lucien som får en napp och blöja och sedan är bebis), jump yard (hoppar från soffan till soffkuddarna), kojbygge och slutligen lite akrobatik med hjulning.
Ungefär vid den nivån av aktivitet förflyttades barnen (protesterandes) utomhus istället, där vi spelade fotboll tillsammans.
Sen var mamma less på att vara hemma. Framför allt på att städa och bråka med barnen om att dom ska städa. Så tvingade med dom till stan (vilket återigen ledde till protester. Från den största. Lucien har ju aldrig tackat nej till att åka buss). Vi fikade, alltid mysigt, oavsett tidigare humör!
Pappa brukar säga att Lucien har chockerande starka muskler i benen. Vi förstår varför.
Även om vi haft en fin dag tillsammans så var mamma-humöret lågt där vid middagstid, och det var skönt att få hem pappa. Wendela har senaste dagarna somnat vid 22-23, vaknat 3-4 gånger på natten, varav en vakning inneburit vakentid 1-2 timmar, för att sedan vilja gå upp runt 6. Det är således omöjligt att få tillräckligt med nattsömn, och vardagar hemma med tre barn tillåter inte så mycket dagsömn eller vila. Kanske förkortas tålamodet några centimeter av det!
0 kommentar(er)
