Lucien drömde en mardröm inatt. Han var rädd och skrek att han ville gå ut. Vi löste det genom att prata om att åka till Leos lekland, och vilka rutchkanor vi skulle åka där. Då lugnade han sig lite. På morgonen berättade han att han drömt om fiskar som nafsade honom i fötterna. Och på förmiddagen åkte vi enligt plan till Leos lekland, tillsammans med en kompis från förskolan.
Vi hade väldigt roligt, men blev också väldigt trötta. Så hemma blev det frukt, saga, målande och mys efteråt.
Förutom när vi behövde rasta Prada. Lucien håller på att öva på cykling med balanscykeln. Cykeln går inte fort, men det gör Lucien utveckling inom cyklande - så kul att vi snart kan ha två barn på egna cyklar när vi ska på äventyr! Eller i alla fall en, den andra är så ofta trött i benen.
På badhuset var vi tyvärr inte förstärkta med farmor och Palle. Det gick bra ändå, vi har ganska bra badhusrutin. Bra = ingen drunknade. Det är väl mest bara synd att barnen inte får lekbada på samma sätt. Och att man som förälder inte får lov att njuta, utan mest bara är i survivial-mode. Ändå verkade jag tycka att det var en bra idé att storhandla med tre barn efter badhuset. Suck till mig själv. Nåväl, det gick det också. Juni betalade min hjärnsmälta (pga allt tjat om att köpa saker) med att packa en påse så fint på eget initiativ när Lucien betalade.
Stackars pappa har blivit sjuk igen och är åter nedbäddad i sin grotta. Så Juni får sova i min, Luciens och Wendelas säng. Det går väl helt okej. Egentligen får vi plats med ett barn till i sängen. Jag har ju Lucien till vänster, Wendela till höger och Juni vid fötterna. Så huvudet är ju ledigt.
0 kommentar(er)
